i brist på annat

Bara för att jag är så generös tänkte jag berätta om min otroligt spännande söndag!

Jobbat 8 - 15.30 - check.

Jobbat 1,5 h övertid, för att nån glömde komma till jobbet - check.

Varit ute och powerwalkat i Hyde Park - check.

Blivit instängd i Hyde Park och tvingats klättra ut över staketet - check.

Sprungit ner till tvättstugan för att upptäcka att maskinen är upptagen, alla 25 gångerna - check.

Gjort ett träningsschema för kommande veckan - check.

Gett upp, borstat tänderna och hoppat i säng före klockan 9(!) - check.


Hyde Park/Kensington Gardens. Skynda er ut innan det börjar skymma, för annars låser dem in er!

Desperat efter tvätttid, igen

Jag bor i ett hus med 21 lägenheter, vilket betyder att det säkert finns minst ett 30 - 40 tal hyresgäster. Däremot finns det en, BARA EN, tvättmaskin som hela kåken ska dela på. Kan någon förklara hur dom tänkte då? Det är helt omöjligt att utnyttja den där jäkla tvättmaskinen eftersom den alltid är upptagen, och det hjälper inte heller att varje maskin tar dryga en och en halv timme.

Då tycker jag faktiskt att det inte är mer en rätt att vår snåla hyresvärd kan börja betala för mina nya vita skjortor jag måste köpa till jobbet! Funderar på att lägga fram det som förslag vid nästa hyresbetalning. Wish me luck!

Happy New Year!

För ett år sedan var jag på en mangofarm utanför Cairns tillsammans med Johanna. Vi åt hamburgare på lokalpuben med värdfamiljen och skålade med ljummen cola vid tolvslaget. I år har nyåret spenderats i Camden här i London. Helt oplanerat men roligt ändå.

Jag ser fram emot att se vart jag befinner mig nästa nyårsafton!


Mayfarms


Världens bästa Chop-chop





Johanna, fy vad jag längtar tillbaka!

Säg hej till Isabella!

Isabella är nämligen tjejen på våningen över. Det vill säga, hon sover i överslafen i vår gemensamma våningsäng. Precis som jag så kom Issa till London och Kaplan College för att läsa engelska och jobba. Vi började samma kurs, samma dag och fann varandra i lunchbreaket efter att hon hade spanat in mitt rosa band och klurat ut att jag var svensk. Jag vet inte ifall det var kärlek vid första ögonkastet eller bara en gemensam, ren desperation efter lite sällskap, men sedan dess har vi hållit ihop!

Hon startade som en "4-day friend" som någon så fint uttryckte det, men eftersom att vänskapen höll lite längre än så tycker jag mig vid det här laget ha listat ut ett par saker om min rumskamrat. Issa är 21, snart 22 år. Kommer från Flen. Flen, för er lite mindre geografiskt bildade (däribland jag), är en liten småstad i Södermanland. Det ligger ca en timme ifrån Stockholm och själv påstår hon därför ganska ofta att hon kommer från huvudstaden. Trots detta tar hon varje tillfälle i akt att reta mig för mina dalarötter!

Isabella är på många sätt superorganiserad och är nog den första människan jag har mött som skriver fler listor och anteckningar än mig själv. Däremot skriver hon sms jättelångsamt och pratar i sömnen. Hon är driven. Hon älskar The Killers, sin blåa flannelpyamas och kläder i almänhet. Hon dricker pepsi max och jack & coke. Hon äter digestivekex. Hon jobbar nu på hotel, som hon avskyr. Hon är svag för fotbollsspelare, britter och Alan. osv..

Så gott folk säg hej till Issa. Min sambo och allra bästaste London-vän.


Besök. Någon?

Dags att boka årets weekendresa? Linn och Isabella har det rätta stället för DIG. Vi erbjuder sängplats, eller rättare sagt soffplats i en utbäddad IKEA bäddsoffa mitt i draget på golvet närmast fönstret. Gäster tillråds packa ner en varm pyamas och sockor, men erbjuds även hyra Issa´s randiga flannelpyamas. Strepsils och näsdukar kan köpas på plats. Njut även utav den spännande frukostbuffen (självservering utav digestivekex och philladelphia ost) och starta dagen med en lång dusch i det aldrig sinande varmvattnet (dock är det lite dåligt tryck, så beräkna ca en halvtimme ifall ni vill tvätta håret).

Lägenheten/rummet är centralt beläget i Bayswater med gångavstånd till flera utav de allra värsta turistfällorna såsom Hyde Park, Notting Hill och Oxford Street. Detta är stället som aldrig sover (i alla fall om du frågar grannen som spelar techno när vi andra gått och lagt oss). Här på Bayswaters egna huvudgata väntar ett utmärkt uteliv (höjdpunkten är en tacky salsa klubb i en källarlokal) bara ett stenkast bort. Låter detta som något för dig?

Ring och boka idag, innan platserna tar slut!
Varmt välkomna.



internationella "längta hem till Sverige - dagen" idag

Idag är den här. Efter två och en halv månad utanför Sverige har den här jobbiga längta hem-känslan infunnit sig. Imorse åkte Sanna och mamma tillbaka hem efter att ha spenderat julen här tillsammans med mig. Och idag, men bara just idag, hade jag gärna packat ner mig själv i en utav deras väskor och följt med. Det kändes lite som att bli övergiven. Inte så konstigt med tanke på att min familj faktiskt tog sitt pick och pack, flydde landet och lämnade mig ensam kvar. Helt ensam är jag ju såklart inte, men det kändes så just då.. Idag är bara en sådan dag helt enkelt, jobbet var tråkigt, vädret grått och trafiken på vägen hem kaosartad. Bara att vänta tills imorgon så går det över! Att jag dessutom är ledig hjälper ju såklart till.

Har precis avslutat en tre timmar lång skype dejt tillsammans med Johanna och måste säga att det redan känns lite bättre. Har smidit gemensamma framtidsplaner och fått en rejäl dos utav min favorit norrlänning!

Lovar er ett positivare nästa inlägg och hoppas att ni har haft en bra jul, för det har jag haft! Här kommer i alla fall lite bilder från de senaste dagarna.


Vi hade egentligen bestämt oss för att skippa julklapparna i år, men några blev det iaf..

.. vissa bättre än andra. Vem vill inte dricka vin med en sådan här korköppnare?

Fick svenska specialiteter.. dipp i massor!

Hiattade nya kompisar i Kensington Gardens

Bästa mamma

Camden market

Promenerade vid Tower Bridge. Iskallt. Hade på mig vinterjacka, tre tröjor och dubbla vantar men frös ändå! 

Fina Tower Bridge 

Ruggigt överskattade vantar

För en månad sen råkade jag få syn på en tjej på tunnebanan. Hon hade svarta handskar med en guldkedja. Inget speciellt alls, men av någon anledning bestämde jag mig då för att jag skulle ha likadana. Så i fyra veckor, minst, har jag sprungit runt på varenda butik i London och letat efter svarta handskar med en guldkedja. Hur svårt kan det vara. För svårt uppenbarligen. Men precis när jag hade gett upp jakten på dem där jäkla handskarna så ligger dem så fint och väntar på mig inne på topshop. Ett julmirakel och en julklapp till mig själv, Perfekt!


Överskattade handskar


Pyamasparty


Nån Felipe Nån Miqueias Jag Alexander Kiana

Diggekex

Jag är helt slut. Har inte sovit en blund i natt, och då menar jag verkligen ingenting. Klockan 4 i morse gav jag upp och klev upp eftersom jag ändå skulle iväg till jobbet vid halv 6, så nu har jag väl hållt mig vaken i sisådär ett och ett halvt dygn snart. Kan ha något att göra med att jag sov till två på eftermiddagen igår tills Johanna ringde och väckte mig. Kan också bero på att jag låg och väntade på en rumskompis som aldrig dök upp efter jobbet. Var helt säker på att Issa hade blivit kidnapppad där ett tag. Effektiv som jag är hade jag redan börjat fundera ut hur jag skulle ringa och knäcka nyheten till hennes föräldrar, vart jag skulle hitta en ny rumskompis och föreställt mig hela den kommande utredningen. När hon rätt som det är knallar in genom dörren, nöjd och belåten efter att ha varit ut och tagit en öl med nån. Nåja hon var ju inte kidnappad i alla fall.

Nu ska jag ge mig iväg till Tesco innan jag slocknar för att köpa diggestivekex. Vårt hushåll skulle nämligen gå under utan diggekex då det är en utav våra tre basvaror. Knäckebröd, Philadelphiaost och digestivekex. Varierad kost var det här.

Sov gott

Håll tummarna


Kursen är på distans och helt internetbaserad, så jag hoppas att det inte ska vara någrra problem med att jag läser den ifrån England.Det hade nämligen varit perfekt att få testa på ifall det verkligen är psykologin som lockar. Dessutom skulle nog lite hjärngympa vara bra för mig, innan jag helt har glömt bort allt vad skolarbete heter!

This is Patisserie Valerie

Tänkte att jag skulle berätta lite om vart jag jobbar just nu.
Sedan lite drygt en månad tillbaka har jag varit anställd hos Patisserie Valerie (<- länk), ett franskt café/bageri som specialicerar sig på tårtor och sliskiga bakverk i största almänhet. Eftersom jag gick OPUS programet på Kaplan skolan så hjälper dem till med jobbmöjligheter och liknande, därför ordnade dem denna intervjun till mig. En intervju och ett trialshift senare och jobbet var mitt! Ganska enkelt med andra ord. Under fyra veckor så har jag fått min träning vilket innebar bland annat baristutbildning och inlärning utav diverse tårtnamn och ingredienser. Nu jobbar jag i en alldeles nyöppnad lokal i Leicester square. För tillfället trivs jag väldigt bra, jobbet är hyfsat roligt och kollegorna är bra. Desutom får vi gratis mat på jobbet vilket är ett plus i kanten då lönen är urusel. Tyvärr erbjuds samma svältlön överallt i London, och OB-ersättning är något helt okännt för de stackars britterna.

Kort och gott så jobbar jag som servitris/kassörska/barrista. Min arbetsuniform består utav vit skjorta, slips, randig väst och svarta byxor så klart. Jag skulle aldrig sätta tänderna i många utav de sakerna som vi säljer på jobbet eftersom de är så blanka att man funderar på ifall de är glacerade med nagellack. Men kom gärna förbi på en kaffe!


En utav våra slices. Dubble chocolate.


Movable stick

Har bakat mina egna peppisar idag och i och med det lärt mig ett nytt ord, kavel = movable stick. Ha! Låter som en dålig direktöversättning!

Officiellt vuxen?

Jag har passerat myndighetsåldern, fyllt 20, handlar lagligt min egen alkohol, jobbar heltid, skrivit på hyreskontrakt för min egen lägenhet (delad med Issa, i och för sig), betalar räkningar och lagar mat, osv osv... men ändå sitter jag här och kikar på julkalendern. När ska man växa upp egentligen?  


Lägenheten, Bayswater.. nu med några ändringar, vi har äntligen fått hem vår soffa!

Äventyr i Soho

Hittade en väldigt skum bild från i fredags!! Och ja, den är faktiskt åt rätt håll..


Snabb summering

Det här med att skriva blogg är nog inte riktigt min grej ändå som ni märker, men jag ska i alla försöka ett tag till.. Så nu blir det en lite snabbspolning genom de senaste dagarna!

I fredags var vi ut. Tanken var en lugn kväll med nån, några öl. Och slutade med en pubrunda i Soho, ett gäng med amerikaner, aussies och engelsmän, en klubb som jag inte har en aning om namnet på, nattmat och slutligen ett himla krångel för att försöka hitta rätt buss och ta sig hem klockan 5 på morgonen. Det blev faktiskt en himla kul kväll!

I lördags var jag på en utställning tillsammans med familjens dotter. Var något extremt med tema japanskt (eller var det kinestiskt?) mode genom tiderna. Ganska otippat, men hela familjen Bushe är esteter ut i fingerspetsarna och just dotterna, Bryony pluggar dessutom design så hon gick runt och var oerhört imponerad medan jag gick bredvid och nickade instämmande..

Söndagen spenderades kring Liverpool station där vi strosade omkring på otaliga marknader tillsammans med tiotusen andra människor som hade vaknat upp med samma idé. Hur som helst var det ett jättemysigt område som definitivt kommer att besökas igen, om inte annat så bara för deras fantastiska food hall! Mmmm

Idag satte skolan igång igen och som vanligt slutade vi redan 11.45. Solen strålade så vi bestämde oss för att åka ut till Notting Hill och strosa lite till. Väl där shoppade vi böcker och käkade frozen yoghurt i solen. Hittade dessutom på den perfekta julklappen till Emelie!!


Hittat min löp-park

Idag gav jag mig ut på upptäcksfärd i kvarteret där jag bor och hittade faktskt en park, så direkt jag blir frisk, om jag blir det någon gång vill säga, så blir det en löprunda där. Problemet är bara att parken inte är så där jättestor så om jag ska komma upp i några kilometer blir det till att springa en sådär 10 - 15 varv, vilket kanske blir lite långtråkigt men det är ju i alla fall gräs vilket inte är helt vanligt i den här staden!

Imorgon blir det "The Social Network" på bio, eller Pub - night i Camden, vi får se...

Stadsvandring

Idag var det meningen att jag och Isabella skulle gå på Camden Market vilket var dagens aktivitet i skolans "Social Program". Men eftersom vi råkade virra bort oss på vägen till mötesplatsen så kom vi för sent och missade dem andra. Därför bestämde vi oss för att utforska lite på egen hand. Blev ingen Camden Market, men mycket annat.  



På sista bilden kan ni se "mitt" hus. Familjen Bushe har den oranga dörren. Nu ska jag fortsätta med min skrivning, första dagen och redan läxa, puh!

Sneak Peak på rummet


Äntligen framme!

Igår var dagen med stort D. Dagen då jag flög helt ensam till London för min English Vacation kurs, och jag måste säga att jag kände mig ganska tuff när jag vinkade hej då till mamma och Sanna på Arlanda. Till en början flöt allt på riktigt bra. Efter två och en halv timme landade jag på Gatwick, hittade på mitt bagage och köpte mig en tågbiljett till Victoria station. Eftersom jag kände mig någorlunda säker så bestämde jag mig för att försöka ta mig hela vägen hem till familjen på egen hand istället för att välja det enkla sättet och ta en taxi. Fel val. Efter en trång tågresa, ett byte, några tunnelbanestationer, ett byte till, en missad sista buss och allt detta med två stycken 18 kilos (!) väskor, så kände jag mig inte så tuff längre. Då var dags att ge upp och det blev taxi sista biten. Jag försökte ju i alla fall..

Hur som helst, väl framme hos familjen Bushe försvann allt obehag efter resan. Familjen är jättetrevlig och mitt rum är superfint, till och med middagen var god! Dessutom bor det en annan student här som erbjöd sig att ta sällskap med mig till skolan.

Första skoldagen var faktiskt över all förväntan och jag ska berätta allt om det också, så småningom. Men nu ropar sängen på mig!

Oroväckande...

The Dreaded Heathrow Injection



This is a very real and very stressful condition experienced by Australians once in London.  Effects are literally noticed over night and no warning is given.  Put simply, it is the injection of fat on arrival at Heathrow airport; however, this fat does not surface until anywhere from one week to one month after arrival.  It tends to affect females the worst with an overall expansion of the body while males experience a concentrated expansion in the stomach area, commonly know as a beer belly!


There is no doubt that moving half way across the world into another hemisphere is bound to affect you - the food, water and air are all different.  Also you are many miles away from home and a binge on ice cream, chocolate or alcohol to help lift your sprits at times is necessary.  Chances are that your lifestyle in London will be different to life back home.  Are you less active?  Is your diet unbalanced?  Will going crazy on low fat/high carbohydrate foods such as cheap and easy pasta, rice and bread affect your weight?  Chances are it will. Most Australians will experience a fluctuation in weight while travelling and living overseas and in time your body will adjust and sort it self out.
(Moving to London.com)

Innebär det att jag klarar mig eftersom jag landar på Gatwick istället för på Heathrow?


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0